Många kattägare följer föråldrade rekommendationer att regelbundet avmaska både kattungar och vuxna katter. Det som många inte vet är att rekommendationerna kring avmaskning skiljer starkt beroende på smittrycket katten utsätts för, exempelvis om katten är utekatt eller innekatt samt hur många andra katter den lever med.

Huskatten Stella. Foto: Emma Ekström
Vilka är de vanligaste parasiterna och hur smittar de?
De två vanligaste parasiterna hos katt i Sverige är spolmask och bandmask. Spolmask smittar via infekterade bytesdjur och genom att katten får i sig maskägg från andra katters avföring. Kattungar smittas om de diar en infekterad mamma. Bandmask smittar endast via en mellanvärd, d.v.s. genom att katten äter bytesdjur som har parasiten.
Det finns många andra parasiter som kan drabba katter men dessa är ovanliga. Hakmask och hjärtmask har aldrig påvisats hos katt i Sverige. Andra parasiter är exempelvis giardia intestinalis och tritrichomonas foetus, dessa är dock ovanliga och inget man behöver testa för om katterna inte uppvisar symptom.
Varför är avmaskning i onödan ett problem?
Att regelbundet avmaska katter som inte har mask är en dålig ovana som kan orsaka problem som många kanske inte tänker på, nämligen att maskarna utvecklar en resistens mot våra avmaskningsmedel.
Resistensproblematiken känner vi kanske framförallt igen kring antibiotika där man ofta hör om problem med multiresistenta bakterier. Därför är både läkare och veterinärer nu för tiden mycket restriktiva med att skriva ut antibiotika om det inte är absolut nödvändigt och påvisat genom exempelvis provtagning och bakterieodling.
Eftersom avmaskningsmedel inte är receptbelagda finns det en stor överanvändning av medlen då det saknas kontroll över hur och när de används. Ännu finns som tur är inga resistensproblem bland parasiter hos katt utan endast bland häst och får, men det finns risk för att samma sak sker även hos kattens parasiter.

Huskatten Sally. Foto: Emma Ekström
Vad innebär lågt och högt smittryck?
Många katter lever som innekatter med lågt smittryck. En innekatt som endast är ute i koppel eller rastgård och inte fångar sina egna byten får inte mask. Små kattungar kan smittas av mask genom att dia en smittad hona. Om mamman är innekatt och inga utekatter finns i hushållet så får kattungar som växer upp inomhus inte mask. Om man är orolig trots att katterna inte visar symptom på att ha mask så kan man ta ett avföringsprov.
Ett högt smittryck finner vi främst hos utekatter. Dessa kan komma i kontakt med smittade bytesdjur och andra smittade katters avföring när de är ute. Om det finns både innekatter och utekatter i hushållet så finns risk att även innekatterna smittas. Speciellt utekatter behöver oftast avmaskas, men man rekommenderar att avföringsprov tas innan avmaskning sker så att man kan välja ett medel anpassat för de parasiter man finner i kattens avföring.
I katterier med många katter på liten yta ökar smittrycket. Här kan det vara motiverat att ta avföringsprov regelbundet för att hålla koll så att inga parasiter finns i gruppen, även om inga katter visar symptom på att ha mask. Avmaskning behöver endast ske ifall man finner parasiter.
Om du importerar en katt, kolla vilka parasiter som förekommer i det land din katt kommer ifrån och gör utefter detta en bedömning av vilka rutiner du ska ha för avmaskning.

Huskatterna Mysseman och Sally. Foto: Emma Ekström
Hur går ett avföringsprov till?